Post-bröllops-depression
Kategori: Allmänt
Förra helgen gifte sig min syster med hennes Jacob. En vecka har det tagit att återhämta sig från alla glädjetårar, allt skratt, alla rysningar och flaskan med hårspray. Ja, så här en vecka efteråt trodde jag iallafall jag hade återhämtat mig. But no. Det insåg jag nu när jag lyssnar på låten som lilla vackra Christine (13 bast) sjöng för de 110 gästerna under middagen; Kärleksvisan heter den. Sarah Dawn Finer sjöng den till Victoria och Daniel innan deras bröllop förra året. Både Christine och detta bröllopspar kickade givetvis skiten ur både Sarah och det så kallade kungabröllopet. Men iallfall. Återigen strömmar tårarna ner för min kind, återigen reser sig det lilla hår jag har på armarna, återigen kommer jag på mig själv småle i min ensamhet och återigen krullar sig håret och fylls med en flaska hårspray - eller nej...inte det där med håret. Men allt annat.
.
Jag vet att ni som läser och inte hade möjlighet, lust eller tillåtelse att närvara kanske är lite nyfikna på hur det var. Och jag skulle gärna redogöra i detalj, men orden kommer liksom inte till mig. Det känns omöjligt att beskriva. Hur jag än förklarar kommer det vara underdrifter - så stort var det. Men jag ska dela med mig av en tio-i-topp-lista iaf. Dock kanske utan inbördes ordning. Eller ja. Nästan utan hursomhelst. Hade jag listat allt hela kvällen hade den blivit hundratals punkter. Plats 10 är således väldigt högt på listan.
Värt att kommentera är ju att detta är ur ett lillasyster/tärn-perspektiv med tillhörande sambo och inte en generell uppfattning. Jag kan ju bara prata för mig själv o kanske en handfull till, inte för 110. Ja ni fattar.
.
10. Bandet: Bitch n the boys. Allt från fru Bengtzing till Jump med Van Halen fyllde magasinet långt in på småtimmarna. De hade även en väldigt cool buss.
.
9. Maten: Sill-tallrik till förrätt, kalv med svartrots-torn till huvudrätt och passionsfruktstårta till efterrätt. Det var även en riktig partyhöjare med snaps - vilket kanske inte hör till ovanligheterna. Den har ju ofta den effekten - snapsen alltså.
.
8. Lokalen: Oj vilket häftigt ställe. Skulle vilja ösa över er bilder, men har tyvärr inga än. Tvåvåningars magasinsbyggnad. Lantkänslan var total! Det var även riktigt fräcka toaletter.
.
7. Smink och hår: Dagen började, för nio brudar (mamma, bruden, jag, Akka, Christine, Hanna (brudnäbb), Emma (tärna), Karin (tärna) och me) på hårsalong Ruth Hedén i Linkan. Där inmundigades skumpa och jordgubbar medan vi blev fixade i håret och sminkade av min ljuvliga vän Terran. Jag har aldrig sett någon av oss så snygg innan. Lösfransar, löshår och 63 hårpins kan göra även den fulaste rätt vacker!
.
6. Jacob med handväskan: Minuterna innan kyrkporten öppnades och vi skulle tåga in med brudparet i spetsen insåg brudgumman att han stuckit in brudens handväska under armen. Paniken över var han skulle dumpa den för att slippa gå altargången med en vit pärlhandväska under armen var otroligt roande - åtminstone för oss andra.
.
5. Fly me to the moon: Låten framfördes i slutet av vigselcermonin av best-man Sven. Jag grät, knäppte fingrarna och vickade i takt med rumpan om vart annat. Riktigt häftig känsla. Han var även en bra bordskavaljer!
.
4. Mammas dragspelsspelande: När brudparet anlände till festligheterna och fördrinken intogs lirade mamma dragspel på en stol mitt i det gröna. Modigt, läckert och sambon Jonatans stora favorit-moment.
.
3. Henke som toastmaster: Se och lär. Brorsan vet hur det ska talas, styras och ställas. Med en elegant blandning av humor, freudian slips och ett visst uns allvar tog han folksamlingen med storm. Även detta- ett av J:s favoritminnen av kvällen.
.
2. Lill-Henke och Christines uppträdanden: Kvällens två bästa framträdanden var utan tvekan våra låtsas-syskons sånger. Lill-Henke hade skrivit egen text till "Dagny". Vilket drag, vilken röst, vilken charm. Han var även den första som fick stående ovationer. Sen kom storasyster Christine. Utan att överdriva tror jag att 104 av 108 tjöt när hon sjöng. En knappnål hade kunnat tappas på trägolvet och det hade låtit som ett "kärnvapenkrig". Vackert.
.
1. Mitt tal. Haha. Neej givetvis inte. Plats nummer 1 innehar givetvis Brudparet! De strålade av lycka, de var vackrare än någonsin, de såg nykära ut men framförallt drog de inte hem för att mysa vid 12 utan svängde sina nyrakade ben tills solen gick upp. Det kallar jag ett bra värdpar. Det blir ett svårt dygn att bräcka. Tack för allt och hoppas ni njuter på bröllopsresan!
Foto av Karin Froom Photography
