Undergång med obefintlig nedgång
Kategori: Allmänt
Din satan...satan... du din satans helvetes jävla skit! Din jävla skit; Bondlurk, läbbiga skurk, ynkliga parasit! Pottsork, snuskiga stork, din ruttna rot, din fulla krok! Avskum, spattig och krumdu är så jävla dum! Din usla gam, din slemmige torsk, förnicklade pappskalle, skunk, förbanne mig, lägg ägg, slibbiga drägg skitstövel och bandit! Slashas, ditt vidriga as, piss och pest och senapsgas! Sopprot, helidiot, fan vad du bär dig åt! Din sabla bock, ditt feta arsel våga dej aldrig mer hit! Attans skitstropp, hörru din saaaatan, saaaatan, helvete, helvete, helvete, helvete helvete, helvetes jävla skit!
Vilken pissmorgon. Veckan som varit har jag tränat fyra gånger. Jag har räknat varenda liten minsta kalori jag stoppat i mig. Jag har satsat järnet. Vad händer? Jo, nu ska ni få höra, jag har inte gått ner ett piss. Jag ligger på samma hemska siffra som för en vecka sen. Nånstans visste jag att detta förr eller senare skulle hända. Men inte nu!!! När som helst men inte nu! Det känns verkligen riktigt pissigt att ha satsat stenhårt en vecka för att nå mitt delmål innan jul - och så går jag inte ner ett fjuttigt litet gram. Vad gör jag för fel? Kan någon berätta det? Hur hittar jag motivation att gå vidare? Känns ju så lagom attraherande att satsa stenhårt denna vecka istället. Den här veckan hinner jag liksom inte gå ner som jag vill. Den här veckan består av frenetiskt hemtentaskrivande, sista-minuten-shopping av alla julklappar och sen hemresa för att fira jul. Det funkar inte. Jag blir så himla deppig verkligen, trodde inte jag skulle reagera såhär.
Jag vet att jag tappat mer än 6 kilo och drygt 6 cm i midjan, men ändå far bara negativa tankar genom mitt huvud. Mycket säkert beroende på att jag inte ser det. Jag vill se någon skillnad. Jag känner det, det gör jag. Men jag ser det inte. Jag vill ha en liten mage, en obefintlig dubbelhaka och smala ben. Jag är less på det här nu. Vissa lite resultat för guds skull.
Ledsen för ett riktigt deprimerande inslag nu när årets höjdpunkt nalkas, men jag var bara tvungen att skriva av mig.
Vi höres.
