Idag är jag trött, eller nääh, egentligen är jag nog mer slut. Kroppen känns OK, den orkar med. Men huvudet är någon helt annan stans (metaforiskt alltså, inte på riktigt). Allt började med en försovning till ett vick på en mellanstadieskola. På vägen dit kastade jag i mig en banan (106 kcal) - sjukt ovärd frukost. Det märktes att jag inte var riktigt med redan då. Barnen, som jag träffat flera gånger tidigare, blev glada när de såg mig och ropade (ja ok, det kanske var en liten kryddning.. de sa) mitt namn. Själv insåg jag att jag inte mindes ett enda av deras - fett pinsamt. Jag brukar vara grym på namn men idag spelade det ingen roll hur många gånger de sa vad de hette - det gick bara inte in. Inte heller den andra lärarens instruktioner till mig fastnade, jag fick fråga om saker flera gånger och sa vid upprepade tillfällen "haha, ja just det - du vet det är en sån där dag idag". Till lunch var det nån riktigt snuskig fisk i gul curry- och cocossås. Jag nöjde mig med att äta en halv portion ris, lite morötter (kanske inte helt oväntat) och sallad.

Så nu sitter jag här och skriver om rubrik och meningar gång på gång. Inget känns bra, inget känns kul. Jag känner mig riktigt hysteriskt tråkig - det är bara en sån där dag idag. Ni vet. Ikväll blir det att käka ute, har ju trots allt 800 kcal kvar idag - orka laga mat...orka...

Hörs sen...kanske...