Om 65 minuter ska jag befinna mig på IKSU, som vårt lokala idrottscenter heter. Då ska jag spela squash mot Martin. Oddsen att det ska gå bra för mig är rätt minimala. Inte bara för att det är morgon och jag absolut avskyr morgnar utan även för att Martin är normalviktig och har typ sen alltid tränat flera gånger i veckan samt är sjukt bra på squash. Men skam den som ger sig. Det viktigaste är nog egentligen att han slår bollar som får mig att springa häcken av mig - ordagrannt. Det blir nice - och jääävligt jobbigt.




Efter träningen - om jag överlevt - ska jag till universitetet. Platsen är lite av en sockerbov och frestare. Visst finns det några nyttiga alternativ som komplement till alla tusen meters hyllor av godsaker - men om ärligheten ska fram är det rätt så tråkiga alternativ. Det är svårt att sitta och plugga i flera timmar utan att dricka eller äta något (utöver kaffe då förstås). Men man vänjer sig nog.
I och med squashen kan jag unna mig en lite större lunch - det är fördelen med att träna. Viktklubbens idé är enkel. Om du förbränner fler kalorier än vad du får i dig går du ner i vikt.  På 1411 kalorier bör jag fullt rimligtvis gå ner ett kilo i veckan - även om jag är stillasittande. Tränar jag kan jag alltså plussa till de kalorier jag förbrännt (dock är det inget krav och det får aldrig göras i förhand). Men idag ska det nog göras... lite iaf! Jag har varit rätt kass på senaste att faktiskt äta mina 1411 kalorier. Skräcken för att komma över det är lite för stor så ofta hamnar jag typ 200 kalorier lägre och det är ju kanske inte toppen.

Neeh, nu är det strax avfart!

Ha en strålande dag så hörs vi sen!