Simning
Kategori: Allmänt
Efter cirka 2,5 längder kände jag mjölksyran pumpa i armarna, jag garvade åt mig själv, svalde halva bassängen, genomled kallsupen och insåg att det är fasen inte OK att känna så. Jag berättade för Sigrid om detta pinsamma fenomen men la samtidigt till att så är det ofta, "om typ 4 längder kommer kroppen ha vant sig", hörde jag mig själv säga. Jag vet inte om jag trodde på det själv när jag sa det eller vem jag försökte lura, men min vita lögn och bortförklaring var faktiskt varken en lögn eller en bortförklaring. Mjölksyran försvann och resterande 37,5 längder gick som på räls (tillskillnad från vad SJ verkar syssla med).
Simning ska nog bli lite av min nya grej. En gång i veckan tänker jag vore fräscht. När är det minst folk i en simhall? Morgon? Kväll? Helg? Tro nu inte att frågan beror på någon slags folkskräck eller kroppsfixering (även om faktiskt min baddräkt som jag fortfarande använder sprack lite mellan brösten i somras så det nu mer liknar någon slags porrbody, men ändå).
Jaja, slutflummat för denna gången. Imorgon blir det plugg och vila. Torsdag - morgonträning schmorgonträning, Lördag - squash och Söndag - kanske simning, vem vet?
Tjoflöjt från en trött men ack så lycklig själ.
Min nyfunna vän Siggan
En eventuell motivationsbild från back in the days
Nya hobbyn? Hur bra är det egentligen?
